Kurs och Aussiemästerskapen.

Standard

IMG_4220

Oredigerad bild fotad av; Matilda

Vilken vecka som passerat! I onsdag förra veckan så satt jag i en lektionssal på ReDog i Västerås och blev orolig över att mina hundar har alla skador som finns, trots att de inte haltar eller har ont. Jag inser vikten i att kolla sina hundar med jämna mellanrum och hålla dom i god form när det gäller muskler och kondition. I alla fall om de ska hålla på som mina hundar gör… Blev också peppad på att fysträna mer. Fick till exempel reda på att pulsen på hunden mäter mycket högre när hunden spårar än när den springer 3 km bredvid cykeln. Det borde ju rent logiskt sätt betyda att det är jobbigt att spåra inte bara psykiskt utan även fysiskt. Man tänker ju inte på det när man går där i skogen och tänker sig att hunden mest bara använder hjärnan…. Men i alla fall så känns det ju faktiskt normal med tanke på hur mycket dom sniffar. Vid sniffningarna borde ju det komma in syre i kroppen, och jag kan tänka mig att kroppen måste göra av med detta syre också, så hjärtat måste slå fortare och pumpa runt blodet snabbare = konditionsprestation. Det här ju min egen teori då, men känns som en rimlig förklaring i mina ögon. När hunden får bättre kondition så vidgas hjärtat och blir kraftigare, så det kan få ut mer blod vid varje slag. Dessutom ökar blodmängden och lungornas spänst och elasticitet ökar. Så då behöver hjärtat inte arbeta lika hårt för att få in rätt mängd syre och få blodet att pumpas i rätt mängd runt i kroppen..

Så i fall spåret är fysiskt jobbigt för hunden, rent konditionsmässigt, så hjälper ju fysträning. Rusa som dessutom är ”smart-lat” så skulle ju spåret bli mindre jobbigt! Tänka kan hon ju, lite för bra, men anstränga sig är ju inte alltid värt det. En kalkyl görs inför varje uppgift….. Är ansträngningen värt lönen? Så då går det inte bra i spåret när det tex är varmt ute, för då är det jobbigare. Då startar hon redan med lägre tempo och mindre motivation…

Så gick det på tävlingen, även fast det inte var varmt, eller torrt eller nåt annat. Hon var bara inte riktigt sugen på att spåra just då, eller så var det jag som tränat dåligt på senaste. Vad vet jag. Men upptaget blev segt, dock bra, för hon tog upp spåret bra och gick precist, men sakta! Hon jobbade sig på framåt tog vinklar och jobbade på bra, men sakta… Efter varje pinne kändes det lite bättre faktiskt, men så kom vi till en lergrop med vatten i. Hon hade visst inte druckit innan, för där vart hon törstig…. Och där tappade hon spåret. Jag följde henne vidare, men hon var väldigt osäker och jag kände att vi inte var helt rätt, så jag tog tillbaka henne där vi hittade förra pinnen (just innan vattnet) och släppte på igen. Då tog hon upp ett spår, något tveksamt, men hon hade ju varit lite återhållsam hela spåret, så jag hängde på. Plötsligt dök det upp en massa snitslar. Jahapp tänkte jag.. Undrar vems spår vi är på nu, och hoppades vi inte förstörde för nån… Inga fler pinnar och plötsligt fann vi oss vid bilen igen. Det var det….

I alla fall så var ju målet att inte gå vilse, och det gjorde vi ju inte heller 😉 Kände mig inte särskilt besviken alls då jag endast såg det som ett STORT plus om hon klarat spåret. Tråkigt dock att vi inte kunde göra lydnaden dagen efter, för den hade faktiskt gått väldigt bra på senaste…

Många som diskuterar med mig säger att inte alla hundar vill vara/är bra spårhundar. Kanske det inte passar Rusa. Men jag tror ändå hon kan fixa det.. När hon väl är motiverad, så spårar hon så himla bra! Hon är noggrann, tar alla pinnar, tappar inte osv. Men problemet är att hon blir osäker när hon tappar spåret, vilket hon gör när hon inte är motiverad nog.. Då hon väljer att göra något annat, tex dricka… Hon måste alltså träna upp kondisen = det blir lättare rent fysiskt att spåra och säkerheten när det gäller att ta upp ”tappade spår”. Om hon inte tycker det är fysiskt jobbigt så lär hon ju bli mer motiverad, och om hon blir säkrare på sig själv så kan hon bättre lösa situationer som på tävlingen. Dessa situationer är kanske inte alls svåra för de flesta hundar, men nu har jag en sån hund… Hon ska inte behöva känna att det är jobbigt eller bli osäker helt enkelt… TRÄNA träna träna!

Resten av helgen ägnade jag åt att titta på andra hundar tävla lydnad och uppletande. Det var riktigt roligt faktiskt. La ut föremål i uppletanderutan till 19 ekipage. Vi var två stycken med två föremål var.. Kan säga att rutan krävde kondis! Den låg i ett stort dike så hundarna valde att springa upp och ner hela tiden… Det var inte så lätt att se var de var, och därför var man skulle skicka dem igen. Hundarna blev ju också trötta ganska snabbt av alla uppförs- och nerförsbackar det blev. Kan säga  att jag också blev det! Jag ville ju att det skulle vara samma för alla, så oavsett om hundarna inte tog in föremålen så sprang jag dit och tog i dom. Dessutom så kan man ju inte gå rakt på, så jag vallade hela tiden, upp och ner, hit och dit… Ibland gick jag dock bara på ytterkanterna, för jag har ju inte världens bästa kondis. Men envis som jag är så började jag jogga i början, och då kunde jag inte sluta… Joggade ut med föremålen under hela dagen, så mycket jag orkade. Ibland blev det bara en bit joggande, men ändå… Jag är ju inte vältränad eller brukar jogga, inte upp och ner dessutom…. Men det gick över förväntan faktiskt….

Blev i alla fall jätte taggad att träna uppletande och märkte att detta är något vi ska träna på:

– System, att springa rakt ut, söka på djup och även på vägen in. I den här banan hade hundarna inte blivit lika trötta om de gick rakt ut, tror jag, för då hade de inte behövt springa upp och ner så mycket…

– Kondition!

– Att kunna skicka dit man pekar

– Komma ihåg exakt var hunden har varit hela tiden.

– Lära hunden att söka både långt ut och nära.

– lära sig hur vinden går och börja på rätt sida baslinjen.

– vara taktisk när man sett banan.

Tyvärr missade jag elitlydnaden, som hade varit kul att se, men så kan det gå…. Fick se lite annan lydnad på söndagen istället… Aussiesar är verkligen roliga och har humor. Det är det som jag gillar så mycket med dem! De är inte alltid så lätta att träna och tävla, för de har en hel del egna idéer… Tänker lite annorlunda om man säger så. Men skrattade så mycket åt roliga saker de hittade på, och var så himla glad över att förarna också tog det så… Med aussie måste man fundera lite på hur man ska göra allt så att de inte får för sig andra saker 😉

Min mamma hade åkt via Falköping/Mullsjö på vägen upp och hade egen bil. Så vi bodde i stuga med 3 hundar och en valp. Blev inte mycket sömn för det var alltid nån av dom som pysslade med något.. Jag önskar jag hade lättare att sova! Vi stannade en extra dag också. Det var mysigt. Gick promenader och hundarna fick simma. Inspirerade av uppletandet blev det lite träning också, enligt min ”systemplan” och det gick sååå bra! För alla hundarna. Rusa speciellt som aldrig nånsin gått rakt ut. Hon gick rakt på alla skick! Jag började med synretning, och sen vänta lite… när hon gick ut slängde jag ut ett föremål på nära håll. Hon tog båda hur bra som helst. Nästa gång så la jag ut föremålet innan jag tog ut henne, och även då gick hon rakt! Wohoo! Karma springer som satan, men letar också bra… Dock är hon sämst på att komma in med saker och varje gång jag tränar detta, eller något annat för den delen, så tänker jag att jag verkligen måste träna på det här med att komma med saker ända fram… Nu får jag faktiskt ta tag i detta på riktigt!

Åkte sedan 5 timmar hem ensam i bilen. Hade som tur var laddat ner en ljudbok… Annars hade jag nog dött av tristess… Nästa år hoppas jag någon mer följer med!

IMG_1480.JPG

IMG_1420.JPG

IMG_1525.JPG

IMG_1508.JPG

http://instagram.com/p/sp9kolIQdf/embed/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s